Vår undersökning syftar till att utreda vilken roll den finansiella informationen spelar för att minska informationsdiskrepansen mellan AP-fonderna och de Onoterade fastighetsbolag som fonderna är delägare i. Informationen har samlats in med en kvalitativ metod genom intervjuer med både AP-fonderna och de Onoterade fastighetsbolagen de äger och deläger. Teorin som vi utgår från för att undersöka vårt syfte är agentteorin, dessutom använder vi teori för att beskriva på vilket sätt redovisningen används för att minska just principal-agent konflikten. Det som vi kommer fram till i vår studie är att fastighetsbolagens redovisning spelar en begränsad roll för att minska principal-agent konflikten mellan AP-fonderna och de Onoterade fastighetsbolagen. Ägarkoncentrationen gör det istället möjligt för parterna att kommunicera genom styrelsemöten och annan rapportering, och fastighetsbolagens redovisning får därmed en mer begränsad roll i att minska principal-agent konflikten..

Från och med 1 januari 2005 har onoterade bolag kunnat värdera sina fastigheter enligt IAS 40. IAS 40 är en standard som kommer från den största internationella normgivare inom redovisning, IASB. IAS 40 ger företag möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Den stora skillnaden från tidigare är att man numer kan värdera till verkligt värde i stället för till anskaffningsvärde som endast är tillåten enligt årsredovisningslagen.Syftet med vår uppsats är att undersöka om de Onoterade fastighetsbolagen väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Vi vill även undersöka hur insatta de är i den nya standarden och vad de har för inställning till den.För att ta reda på detta har vi läst igenom teori inom ämnet, intervjuat ett onoterat fastighetsbolag och granskat fyra slumpmässigt utvalda årsredovisningar.

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt värde och hur fastighetsbolag i Västra Götaland skulle gå tillväga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket är framtaget av bokföringsnämnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större Onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som är principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, därför finns det en osäkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvärde, K3 regelverket kräver att fastighetsbolagen även skall redovisa verkliga värdet i not.För att ta reda på vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes både en intervju- och enkätundersökning.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga några av de största transaktionerna på den svenska fastighetsmarknaden under 2011. Detta år har kännetecknats av lägre transaktionsvolym än föregående år, bland annat på grund av ett osäkrare ekonomiskt läge.Teorin har sin utgångspunkt i vilka aktörer som finns på marknaden och vilken roll konsulten, utländska investerare och banker spelar samt hur utvecklingen av fastighetstransaktions marknaden i Sverige sett ut fram tills idag. Kartläggningen har gjorts på sätt att försöka få med de flesta typer av aktörer och utreda varje transaktion för sig samt ge en närmare analys av dessa.Kartläggningen visar att de största transaktionerna i Sverige under 2011 gjordes av både noterade och Onoterade fastighetsbolag på köpsidan, samt Onoterade fastighetsbolag på säljsidan.Att döma av fjolårets utveckling marknadsmässigt pekar en hel del på att den kraftiga tillväxten i Sverige kommer att leda till mer arbetstillfällen, med fallande vakanser och stigande hyror som konsekvens på den svenska fastighetsmarknaden..

Syftet med studien är att utifrån ett regleringsperspektiv studera införandet av lagbegränsad IFRS och att ta reda på om reglerna är lämpliga för onoterade finansiella företag. Vi har en grundad teori som utgångspunkt för studien. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem onoterade banker, tre revisorer och Finansinspektionen. Lämpligheten med lagbegränsad IFRS för onoterade finansiella företag kan ifrågasättas på flera punkter men trots det tycker bankerna att de klarar av att tillämpa reglerna..

Sedan några år tillbaka har redovisningsreglerna för noterade bolag förändrats genom införandet av IFRS. Diskussionen har efter införandet i noterade bolag kommit att handla om ifall också onoterade bolag ska tvingas att följa IFRS redovisningsstandarder. En av IFRS standarder, IAS 40, handlar om att förvaltningsfastigheter kan värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Metoden för användandet av verkligt värde heter verkligt värdemetoden och innebär att värdeförändringar på fastigheterna ska redovisas över resultat- och balansräkningen.I denna uppsats tillämpar vi verkligt värdemetoden på det allmännyttiga fastighetsbolaget Uppsalahem. Syftet är att se vad det skulle kunna innebära att tillämpa verkligt värdemetoden i ett allmännyttigt fastighetsbolag.

I dag har svenska onoterade företag möjlighet att välja vilket regelverk de vill tillämpa i sin årsredovisning. De kan välja att redovisa enligt bokföringsnämnden (BFN) eller redovisningsrådets rekommendationer (RR). Hur företagen väljer att redovisa och vilket regelverk de väljer att tillämpa kommer att ge konsekvenser. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer som påverkar onoterade aktiebolags val av regelverk, i vårt fall när de valt RR före BFN. Valet av att tillämpa RR kommer att leda till mer tilläggsupplysningar och att högre kompetens efterfrågas. Hur kommer det då sig att onoterade aktiebolag väljer att använda sig av RR före BFN? Vi har utifrån tre befintliga teorier utformat hypoteser som vi har testat för att hitta förklaringar till företagens redovisningsval av RR.

Uppsatsen behandlar riskbedömningen vid förvärv av noterade respektive onoterade bolag ur investmentbolags synvinkel. Vidare undersöktes om det föreligger några skillnader beträffande specifika företagsrisker och marknadsrisker beroende på om de tilltänkta förvärven är noterade eller onoterade bolag. Intervjuer gjordes med investmentbolagen Investor och Ratos. Investor är Sveriges största investmentbolag och investerar nästan uteslutande i noterade företag medan Ratos är ett av de mindre och har en uttalad strategi att bara äga onoterade företag. Den främsta skillnaden mellan noterade och onoterade bolag låg i själva riskbedömningen.

Syftet med vårt examensarbete är att identifiera ett antal problemområden för onoterade aktiebolag samt att diskutera företagens val mellan olika redovisningsalternativ. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med djupintervju och mailenkäter. Våra respondenter består av revisorer och ekonomiansvariga. I teorikapitlet ger vi en beskrivning av de olika regelverken för onoterade aktiebolag samt en redogörelse av de empiriska problemområdena. Några av de vanligaste problemområdena inom redovisning för onoterade aktiebolag enligt våra respondenter är varulager, avskrivningar och moms.

Att hitta rätt i dagens snåriga förvärvsdjungel är komplicerat. Detta arbete fokuserar på de problem som möter ett förvärvande företag i den inledande fasen av förvärvsprocessen..

Att hitta rätt i dagens snåriga förvärvsdjungel är komplicerat. Detta arbete fokuserar på de problem som möter ett förvärvande företag i den inledande fasen av förvärvsprocessen..

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Bakgrund: De onoterade företagen står för en betydande och ökande del av svenskt näringsliv. De små onoterade företagens utmärkande drag, vilka inte behandlas i traditionella värderingsmetoder (till exempel CAPM), kan få stor inverkan på det framräknade företagsvärdet varför det är viktigt att hitta modeller som på ett rättvisande sätt kan avspegla även de onoterade företagens unika egenskaper och risker. Brister i nuvarande modeller har lett till försök att utveckla nya modeller som bättre kan fånga de onoterade företagens riskexponering i kapitalkostnaden. En sådan modell är AHP-modellen (Analytical Hierarchy Process) som har arbetats fram och publicerats av Cotner & Fletcher i American Business Review år 2000.Syfte: Studien beskriver, testar och analyserar AHP-modellen samt andra alternativa modeller som används inom företagsvärderingsområdet för att skatta kapitalkostnaden för eget kapital i onoterade bolag. Två centrala frågor genomsyrar uppsatsen: 1) I vilka fall kan AHP-modellen eller andra alternativa modeller användas till grund för en extern värdering av onoterade företag? 2) Kan AHP-modellen utvecklas för att bli mer praktiskt tillämbar och vilka förändringar behöver göras i sådana fall?Genomförande: Studien skattar fram kapitalkostnader för eget kapital på två fallföretag med hjälp av de vanligaste modellerna inom värderingsområdet.

Denna studie ämnar förklara hur komponentavskrivning uppfattas bland större svenska fastighetsbolag. Komponentansatsen, som bestämmer hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas, blev obligatoriskt för större svenska bolag att tillämpa i sina finansiella rapporter från och med år 2014. En bransch som framförallt berörs av det nya kravet på komponentavskrivning är fastighetsbranschen. Avskrivningarna ska inte längre beräknas per byggnad utan separat för byggnadens olika komponenter utifrån en bedömning av respektive komponents nyttjandeperiod. Med utgångspunkt i kostnads- nyttoanalys har vi genom en webbenkät samt personliga intervjuer med personer på berörda fastighetsbolag undersökt uppfattningen kring implementeringen och tillämpningen av komponentansatsen.